Han går!
Äntligen så går vårat lilla hjärtegull!
Vi satt i vardagsrummet och kika på teve medans Rasmus var på sitt håll och lekte, det blev så tyst från han var, förstod att han höll på med nå bus, så vi ropade på han... Då se jag Rasmus skugga i hallen att han GÅR! Så kom han staplandes helt själv och vifta med sina handleder, jättemallig! :) jag hoppas att det håller i sig så att han fortsätter att gå.
Åh va skoj! Hejja hejja Rasmus! =)
värsta storkillen! hoppas ni mår fint? kram
åh..de måste kännas i mammahjärtat att Rasse har blivit så stor!! Nu få du börja springa å jaga han : ) syster håller på å träna jenna, hon vill inte riktigt än, är för feg, men de kommer nog snart de också! Kram!
men tänk, lill hjärtat på fötter! åh vad glad jag blir! :) saknar er.
Jösses, här händer det grejjer :)
De brukar ju bli lite " nöjdare/lugnare" när de kan ta sig fram på egen hand (om man inte heter Norpan och är vildare än vildast :) )
KRAM
Men åh...vad härligt! Söta lilla Rasmus :) Är ni något i Vilhelmina nu i veckan så hör av dig!!! Många kramar
Ja, det är det ständiga görat -att baka sockerkaka. Vem tror du rensade kakfatet mitt i natten :) Det var jättkul att träffa dig och Rasmus också, inte illa att han tyckte att det bästa leksaken jag kunde bjuda på var en sop och en sopkvast. Du uppfostrar honom bra ;) Vi får hålla kontakten så när du kommer till villis nästa gång hittar vi på nått! Och kanske, kanske kommer jag till Umeå nästa vecka. Kram
